Jag förbereder mig inför dagens bowlingmatch genom att kolla in motståndet.
De vi ska möta ikväll är de som ligger tvåa i gruppen och de är obviously jävligt bra på att bowla.
Jag har väl berättat om handikappsystemet? För att alla ska kunna vara med och spela och ha "lika stor" chans att gå till slutspel och så, så finns ett handikappsystem som styrs av hur "bra" du är. Ju bättre du är på att bowla desto läge handikapp har du. Alla börjar med ett handikapp på 45 och sedan korrigeras det efter varje match.
De vi ska möta idag har ett handikapp på TOLV respektive TVÅ.
Nu ska ni få höra vad jag och Ellie har i handikapp. Vi har SEXTIOTVÅ respektive SJUTTIOTRE. Haha.
Det här ska bli intressant.
Om ni undrar vem det är som har "katastrof"handikappet 73, så är det naturligtvis jag. ;) Men jag har blivit bättre. Efter vår första match höjde jag mitt handikapp från 45 (det alla börjar på) till 87, vilket måste vara något slags rekord hos Cityligan. Inte ett bra sådant.
Det är ju bra att ha ett högt handikapp och spela en asbra match, som vi gjorde sist. Då har motståndarna nästan ingen chans. Så man "vill" ju egentligen inte sänka sitt handikapp för mycket.
En annan sak som är bra med ett högt handikapp är att motståndarna inte tror att vi blir någon match över huvud taget. Döm av deras förvåning när vi sopar banan med dem. Moaha!
Idag klockan 17.45 på Interbowling. Då jävlar ska de få så mycket spö!
(Stor i orden, liten på jorden? Eller bara storhetsvansinne från förra matchen? ) ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar